Vinter
När jag i dag läste Helsingborgs Dagblads nätupplaga fick jag veta att denna datum för ett år sedan innebar snöskottning och inställd lokaltrafik. I år är vädret så långt från vinter det går att komma, det är nämligen samma väder som bjöds i juli förra året. Minus några grader, och en hel massa vind förstås. I går visade termometern drygt 8 grader, på plussidan.
Utanför fönstret på våning två kvittrar pilfinksparet glatt, i takt med sitt idoga arbete att samla småkvistar till boet bakom tredje plankan från vänster . . . sett från insidan.
Det är ett strävsamt par som håller mig sällskap för femte året i följd. Det är förstås inte alls säkert det är samma fåglar, men kvittrar och bygger gör dom i alla fall, trots ständiga motgångar. Vårt allt mer opålitliga väder är nog deras största motgång. Gång på gång blir dom lurade av våren . . . som så ofta försvinner när förhoppningen är som störst.
I oktober förra året kämpade mina pilfinkar med flit och nit för att bygga klart sitt bo, för att sedan lägga sina små ägg, som så småningom resulterade i högljutt skrikande ungar. Då kom kylan! Ungarna frös ihjäl, kastades ur boet, och blev mat åt något av alla djur som finns runt min knut.
Nu håller dom som sagt på med bobyggandet igen, trots att det bara är slutet av februari. Ständigt lurade av vädrets nyckfulla makt.
Inte blir resultatet mycket bättre de gånger dom lyckas lägga sina ägg under rätt månad, då står skatorna beredda så fort ungarna är redo att lämna boet för första, och tråkigt nog sista gången.
Naturen är ibland fruktansvärt grym, och jag tycker så synd om mina söta pilfinkar, men tack och lov verkar dom glömma fort. Till min stora glädje fortsätter dom att besöka mig, och med sitt pigga kvitter väcka mig tidigt på morgonen. Jag ska dock ta ett allvarligt samtal med dom om det här med klockan, och försöka lära dom att morgonen börjar först vid åtta!

Helsingborg – Stortorget/Hamntorget
På tal om vädrets nyckfulla makt läste jag i Svenska Turistföreningens fantastiska tidskrift Turist, om 6 Vinterdagar Du måste göra innan det är för sent.
För de som inte gillar snö och kyla är det naturligtvis inte aktuellt, då infinner sig säkert istället en tanke om hur underbart det kommer att bli med värme och vajande palmer längs våra svenska promenadstråk och stränder. Ledsamt nog mottas larmrapporterna om smältande is och högre temperatur ofta med en axelryckning. Och kanske är det bästa sättet att värja sig, för krasst konstaterat är det ändå förhållandevis lite vi kan göra för att hindra polarisarnas förvandling från fast till flytande. I motsats till klimatberedningens slutsats om att vi måste höja bränsleskatten med sjuttio öre per liter, är jag övertygad om att det är fullständigt verkningslöst. Det är bara ett sätt för våra politiker att stilla sina samveten . . . och ytterligare öka de sociala klyftorna.
För att nå märkbart resultat i klimatarbetet bör resurserna sättas in där dom gör mest nytta, och det är i de länder som är på väg att förändra stormaktsbalansen i världen, Kina och Indien.
Eftersom jag är en vintermänniska känns det som dags att göra något konkret, för att inte för alltid gå miste om vinterns ljuvliga aktiviteter.
Funderar därför över om min skånska dialekt är gångbar i det norraste av vårt långa land, samtidigt som jag funderar över varför jag en gång blev placerad i Skåne. Det var en missräkning utan dess like, som säkert beror på att någon vänt kartan upp och ner!



Lämna ett svar